Jag vågar inte ringa
för när jag hör din röst i telefonen
tvingar jag fram orden
du förstår det är ganska svårt att prata
när hela kroppen darrar
och det är så mycket jag vill säga
men jag vet inte hur

och när jag i min eviga dagsrutin
kollar om du är inne på msn
gör det ont att se
ditt namn som online
utan att skriva till mig

det känns patetiskt att säga
hur mycket jag älskar dig
och att jag skulle kunna vandra
tusen mil i snöstorm
för att få vara med dig

men det är när jag kan skriva
desperata sms som ändå bara hamnar i utkorgen
när jag skriver hur mycket jag älskar och saknar dig
det är då jag inser hur lågt jag sjunkit

jag vet att jag är kort och har inte så långt till marken,
men ändå föll jag så hårt