Kollade nyss på gossip girl. Jag lipade lite, som vanligt. Jag fattar inte varför jag börjat lipa jämt när jag ser något. :S allt har blivit så himla sorligt eller något.
Jag läste nyss en sak som gjorde att det nästan kom en tår eller två och det var mest för att jag insåg att vissa verkligen bryr sig även fast jag inte trodde det. Men också lite för att det fick mig att inse att vissa bryr sig mer än vad den person jag skulle vilja brydde sig gör.  Jag vet att jag inte ska skriva detta och jag vet att vi har diskuterat detta men jag måste skriva av mig lite. Det är när jag pratar med andra om det hänt något som jag inser hur lite vi har kvar, det är när jag hellre är tyst än att säga något alls som jag inser vart vi är påväg. och jag låter väll som att jag är avundsjuk eller något för att du har bättre saker för dig än att bry dig om mig. Men så är det inte alls, jag tycker bara att det är lite synd. Men jag vet inte ens om jag orkar bry mig längre. Det finns verkligen inget föralltid och det som man säger att  vännerna alltid kommer att stanna kvar är skit snack, dom kanske stannar kvar men vad har det för betydelse när man inte bryr sig om varandra? Det finns inget föralltid och det är bara att acceptera. Jag orkar inte bry mig längre och jag orkar inte lägga energi på något när jag ändå aldrig får något tillbaka. Och jag antar att du inte alls tycker som jag , och jag antar att vi inte alls ser saken på samma sätt men så är det och vill du något så får du väll lägga ner lite energi och kanske ringa ett samtal eller ta dig tid att umgås med mig en dag eller så låter du bli, du får välja helt själv.
hejdå.